"Jag rear ut min själ, allt ska bort."

Mina rithurtsar är överfulla, så jag tänkte att det var dags att göra sig av med lite smått och gott. Det är inte så att jag är en sådan person som har svårt att släppa ifrån mig mina verk eller illustrationer, utan jag är snarare väldigt oorganiserad. Jag lyckas aldrig ta tummen ur att lägga upp det till försäljning, såsom i min etsy shop som har ekat tomt i över ett år.

Min tanke var dock att lägga upp det här först, så att ni får första tjing om det finns intresse.

Först ut är lite drypoint tryck (Intaglio) tryckta på BFK Rives tryckpapper och måtten är ca 28,5x38,5 cm. Det är små upplagor på 4, alltså det finns fyra styck av varje, alla varierar smått i färg p ga tryckkänsligheten. Finns i både sepia och svart färg. De gör sig perfekta i barnkammaren eller som present om man ska på baby shower.

Pris, 250 kr styck, frakten bjussar jag på.

Maila mig på pappersplan@gmail.com om du är intresserad av någon speciell eller vill se skillnaderna lite närmare.

I'm selling some drypoint prints, email at pappersplan@gmail.com if you're interested in buying.

Idag får ni

ta del av ett Halloween inspirerad självporträtt. Den är ritad och färglagd helt digitalt, något som jag aldrig brukar göra. Färgläggningstekniken börjar ta sig, men är långt ifrån bra. Dock så kommer jag nog att hålla mig till att rita med pennor. Visst, det tar kortare tid att rita med ritbräda och visst, ctrl+z är ovärderlig. Men detaljrikedomen/noggrannheten försvinner och det klarar inte min pedantiska sida av.

Samtidigt

i en annan del av landet, hänger den här i någons hem. Det känns alltid fint att se sådant.

Har inte tid till att rita

egna teckningar så idag bjuder jag på gamla illustrationer som har blivit reviderade.

En från när jag kände mig som en trasig docka, sönderlekt av en pojkar som inte kan behandla ömtåliga saker som kärleken varligt.

Ett självporträtt som visar min nördiga (läs. fanatiska) sida för ishockey, närmare bestämt för Frölunda Indians.

Ha en fin kväll!

Jag tenderar

inte att färglägga digitalt. Jag är mer old school och målar oftast med akvareller, tusch eller liknande. Men eftersom jag har en ritplatta som bara står och samlar damm, tänkte jag att det var dags att förfina dessa kunskaper. Går sådär, men övning ger färdighet sägs det.

Jag sitter och

dricker cola och äter kakor samtidigt som jag ritar en logga.

Idag känns allting rätt bra, igår klippte jag banden till David helt.

Jag tog bort han ifrån min fb, raderade alla mail jag någonsin har fått utav han, jag slängde alla hans dikter och så raderade jag hans mobilnummer.

Jag har inte gjort det tidigare för att det kändes för svårt.

Vi har känt varandra över 10 år, pratat i princip varje dag de senaste åren. Han var alltid den förste jag ringde till om jag behövde berätta om något roligt, om jag behövde tröst eller stöd. Hans norrländska sävliga röst var alltid det sista jag hörde innan jag somnade. Jag var så van vid det att det nästan var svårt att somna utan att få hört hans röst. Han var en vana som jag inte kunde leva utan, en vana som blev en ovana efter hans lögner och svek.

Ovanor är fult att ha, ovanor ska man inte ha i sitt liv.

Så det känns nu jävligt skönt att ha blivit av med en sådan ful ovana.

Love

sucks.

p.s Så att ingen tar illa vid, så glömde jag bort att rita dit könshår. Förespråkar alltså inte något. d.s

Jag har ritkramp,

skärsår och tuschiga naglar. Det är inte så att jag gnäller, jag ska skatta mig lycklig som får så många uppdrag. Jag måste bara lära mig att vara mer organiserad istället för att alltid stressa skiten ur mig för att hinna med en deadline. Om jag ändå kunde lära mig.

Så förlåt om jag är dålig med att svara på mail, jag sitter bara och tar kål på mina händer.

Som vanligt hittar jag

grymma referensbilder på folk i fb. Detta är en sådan.

Vad som är märkligt är att det är tredje bilden på en pojke med fjädrar, som jag kommer över under loppet av 2 veckor. Kan det vara ett tecken på att Frölunda Indians kommer att rocka denna säsongen? Antagligen inte, men jag väljer att se det så.

Ibland blir jag less på det jag gör

och försöker mig på något nytt. Men så blir det bara tråkigt och meningslöst så jag återgår till mina tråkiga linjer igen.

I lördags

var det utgång för att fira en väns födelsedag. Det blev en rolig, smått stökig och lååång kväll. Kom i säng runt 6 på morgonen och spenderade därav hela söndagen i ett töcken av bakis-glass-film och nicka-till-vart-femte-minut-framför-tvn.

Som vanligt valde jag att ge bort lite konst i form av ett porträtt av födelsedagsbarnet.

Men det lustiga var att hennes pojkvän hade beställt ett skämtsamt porträtt att ge till henne. Så nu är stackarns lägenhet belamrad med mina teckningar, då hon själv tidigare har köpt teckningar.

Jag har sjukt ont

i ryggen då jag envisas med att sitta framåtlutad över soffbordet när jag ritar istället för att sitta vid ritbordet.

Anledningen är att jag inte kan se teven ifrån ritbordet och jag är så tv-skadad att jag kan inte koncentrera mig om jag inte har tvn på samtidigt.

Jag brukar säga att jag alltid brukar titta på teve samtidigt som jag ritar, men det är nog fan tvärtom, jag ritar när jag tittar på tv.

Här är i alla fall en beställd familjeporträtt, nu till nästa uppdrag.

Jag har som vanligt

lämnat allt åt sista minuten och har därför sedan jag kom hem ifrån Köpenhamn i torsdags, suttit och målat och ritat som en liten gnu.

Idag tar jag en paus från beställningar och deadlines då min rygg gör för ont och jag är ölsugen. Lyckligtvis så är det tisdag och det innebär filmquiz och öl!

Den här målningen är gjord till en utställning under Kulturnatta där temat är Göteborg och vad är mer göteborgskt än en halv special?