Jag blir sällan

avbildad av andra, men ibland, fast väldigt sällan, så händer det. Som den här gången och då av en otroligt duktig kille ifrån England. Skit najs!

Idag har jag ritkramp

så jag lägger ner pennan, drar till min bror för att hänga och kolla på ishockeyn.

Fröööööluuuundaaa!

Jag pluggar egentligen

till Bildlärare, men för tillfället har jag tagit en avstickare ifrån lärarprogrammet och pluggar Konst- och Bildvetenskap. Det är ju fasiken egentligen det jag vill syssla med, konsten. Det är en grymt givande kurs och idag var vi på Göteborgs Konstmuseum för att analysera lite verk. Där inne man kan hitta den här überstora skulpturen av en roterande strippa. Grymme! Verket heter Seconds in Ecstasy och konstnären är Cajsa von Zeipel.

Med ganska jämna

mellanrum så får jag en städa-genom-att-kasta-grejer-ryck och rensar ut all plotter och tjafs som man av någon anledning alltid lyckas att samla på sig. Det är en alldeles underbar känsla och allt känns alltid så mycket fräschare och snyggare hemma, även fast det kanske bara handlar om saker i byråer och lådor. Igår fick jag en sådan ryck och rensade även både min iMac och Macbook. Där i hittade jag en mapp med bilder ifrån en bok som jag hade ritat åt David. Själva boken har jag slängt i soporna för länge sedan, men där satt bilderna av den och hånade mig. Påminde mig om känslor som jag helt frivilligt och gladeligen slängde på en ovärdig människa.

Men istället för att låta fyndet kännas som om kniven i ryggen vrids, lägger jag upp den här, som en påminnelse att aldrig någonsin gå på en sådan nitlott igen.

Så varsågod, här får ni beskåda 66 sidor av ren idioti.

Namnet David betyder "den älskade", därav bokens titel. (Ja. Jag vet. Patetiskt.)

Ursäkta mig

om jag är så tråkig med bloggen. Det känns som om jag har tappat motivationen lite och så har jag så mycket med skolan, uppdrag och annat tjafs.

Det skrivna ordet har aldrig riktigt varit min grej, så jag använder mig av Instagram mer än bloggen nu för tiden. Jag ser allt i bilder och jag uttrycker mig genom bilder och då känns IG mer som det givna valet.

Men jag ska försöka att förbättra mig och hitta motivationen igen, jag gör ett försök till förbättring genom att förse ett självporträtt.

For helvede!

Jag har varit i Köpenhamn i några dagar och har haft det hur fint som helst. Dock så missade jag tåget hem och sitter nu strandsatt i Malmö i några timmar. Så under tiden tills nästa tåg, tänker jag sysselsätta mig med detta; äta onyttigheter och rita nörderier i min nördbok som jag köpte häromveckan.

Alltså jag fattar inte

men jag vaknar banne mig alltid med knullrufs, oavsett om jag har fått ligga eller inte. Det som är ännu konstigare är att jag måste ligga på mage för att kunna somna och jag vaknar alltid på mage, så jag tror inte att jag ligger vrider och vänder på mig så värst mycket när jag sover.

Knasigt.

Anders.

Instagram

är hur grymt som helst. Inte nog med att man lär känna andra grymma, kreativa, peppande människor från hela vida världen, men vissa tar även grymma referensbilder åt en. Den här illustrationen är ritad efter en sådan och därmed blir denna min första manliga stormtrooper.

Den första är originalet, den andra har IG filter.

Om ni har lust att följa mig där, så sök på cisternas.

Efter vartenda

Stormtrooper jag har ritat, har jag tänkt att den ska vara den sista. Men tydligen så funkar det inte så, då jag inte kan stoppa med att producera dem. Har kanske utvecklat ett beroende.

Dagens fix är denna som jag ritade igår och lustigt nog visar Femman den filmen inatt. Se den!

Jag är nästan klar

med den stora teckningen. Jag känner mig osäker hur jag ska gå tillväga härnäst. Antingen så lämnar jag bakgrunden som den är och adderar lite färg på själva illustrationen, eller så låter jag bli och ritar en medaljongtapet i bakgrunden. Jag vill framkalla känslan av viktoriansk tid och nu i efterhand inser jag att jag kanske borde ha använt sepia istället för svart tusch. Äsch.

Jag kom på att jag inte

har visat er teckningarna som jag hade på utställning.

Man bör ju alltid dokumentera allt man gör, men eftersom jag inte har en A3 scanner utan en futtig A4, är den processen inte så rolig ibland. Jag måste nämligen scanna in teckningen två gånger, ifrån varsin ände, sedan måste jag sätta ihop den i photoshop och trixa med layers och levels så att den blir ok. Ofta händer det då att jag scannar dem och glömmer sedan bort filerna i någon mapp. Men nu har jag tagit tummen ur och fått ihop dem någorlunda presentabla.

Seriöst,

nu är jag förkyld igen. Med en sådan där äcklig slemhosta och täppta näsborrar som gör att man somnar på soffan med öppen mun för att man inte kan andas och vaknar med dregel rinnandes ner för mungipan, ner på kudden. Charmigt.

Dessa är iallafall de senaste stormtroopers och imorgon ska jag hämta fler tryck hos tryckeriet. Så ni som hade mailat om att få köpa tryck som var slut, får mail utav mig imorgon.

Nu tillbaks till dreglandet.

EDIT: Det blev lite strul med trycken och jag kommer istället att hämta dem på måndag.