Idag har jag varit

på Megaloppis här i Majorna och efteråt firat mamma.

Nu är jag dödstrött med magen full av fika.

Här kommer en bild på min fina mamma.

It's mothers day today, and here's a photo of my mum. <3

Det är inga glada miner

här hemma idag. Det är gny, jämmer, nyfikna katter, medicinering och en orolig mor som gäller. Mitt hjärta skär sig.

Today I'm a worried mum.

Australien i all ära,

men det är inte mycket som slår svensk sommar och allt som hör där till. Som till exempel att äta blåbär i mjölk med en nypa socker. Så nu tycker jag att sommaren får börja typ NU.

I love swedish summer and all that comes with it. Like eating blueberries with milk and sugar.

Alex tycks

dela mitt intresse för vissa böcker.

Alex seems to like the same kind of books that I like.

Jag är lat.

Det får man vanligtvis inte erkänna, men jag är tokigt lat. En soffpotatis som gillar att ligga att titta på film eller sitta en hel dag och rita/måla.

Därför är det hur bra som helst att jag har hund, som tvingar ut mig flera gånger om dagen. Upp och ned, om och om igen för fjärde våningen utan hiss. Ut på promenader som får mig att uppskatta små saker som vita blommor under skorna. Promenader som får mig att tänka på saker, eller på personer. Detta är resultatet av en sådan promenad.

I'm very lazy, so it's a good thing that I have a dog that forces me out for walks everyday. Walks that lets me see things and think stuff. This is a result of one those dog walks.

Det har påpekats

att jag är väldigt cynisk nu för tiden. Må så vara, men jag känner att jag har grund till att vara det/ha blivit det.

Så, med dem orden:

D, att ta bort dig från mitt liv helt å hållet var det bästa beslutet jag har tagit på länge. Nu kan jag ge andra en ärlig chans, eller så käkar jag choklad tills den dan jag dör. Vilket som.

I've been told that I'm very cynical, but I reckon I have good grounds for being/becoming it. So D; to remove you from my life entirely was the best decision I've taken in ages.

Not for the faint hearted...

Jag har för ovanlighetens skull suttit hela veckan och ritat snusk. (obs! ironi)

Jag har helt frenetiskt tittat på porrfilmer, googlat bilder på könsorgan och sex. Jag har alltså porrsurfat my ass off. (obs! INTE ironi)

Jag är inte pryd, inte någonstans, men jag känner lite att gränsen för mitt veckointag av kukar och fittor är nådd.

Ja, jag använder ordet fitta. Jag ser det så som om man använder det ofta i vanliga sammanhang, förlorar det sitt värde som skällsord. Jag tycker att vi bör ta tillbaks ordet fitta, det betyder ju trots allt ursprungligen våt ängsmark och hur fint är inte det?

RFSU tog fram ordet snippa, som ett motsatsord till snoppen.

Snoppen som är normen, för att mannen är normen.

MANNEN och kvinnan.

Kvinnan som enligt bibeln föddes ur en mans revben, för att han var normen. Fjanterier.

Don't get me wrong, jag är inte en rabiatisk feminist, jag är en humanist. Jag tycker inte att man behöver trycka ner mannen för att lyfta upp kvinnan, jag vill bara att rätt ska vara rätt.

Hur som helst, så tycks jag helt ha tappat fokus nu. Anledning till all extra snusk denna veckan är att RFSU har en rittävling och här ett litet utkast till vad jag har gjort hittills.

Förlåt,

men jag menar absolut inget illa. Jag är bara en fanatisk ishockeyfan.

Jag gillar vanligtvis finnländare, min svåger är halvfinsk, men ikväll är de allihopa fienden!

Tonight Sweden is playing against Finland in IIHF Championship finals. I don't mean any harm by this, usually I like the Finns, my brother in-law is half Finnish. But tonight they are going down!

Förra veckan fick jag för mig

att jag skulle slänga mina rosa Converse, de hade ju trots allt ett stort hål i hälen. Så jag lade dem i en påse och ställde dem i hallen. Dock så glömde jag bort att slänga dem och de satt där i hallen hela veckan. Det var tur det, för att jag gav dem en andra chans, sydde ihop hälen och nu är de som gott som nya.

Det var nära ögat.

I almost tossed my pink Converse the other day, because they had a big rip in the heel. I decided though to give them a second chance, sewed them and now they are fit to fight.

Jag är ingen fjortis

längre. Långt ifrån.

Orka med spel och mindfucks.

Jag skiter i det istället.

I'm over the games and the mindfucks.

Jag blir jävligt ledsen

när jag ser att han skriver sådant här:

MÅNDAGEN DEN 9:E MAJ 2011

"Den här "bloggen" var en ventil för att lufta mina känslor för dig, jag ser på orden jag skrivit och undrar om du läst den outsagda meningen. Eller är ditt liv en återspegling av ditt hat mot mig? Är din blick tom eller ser du inte mina ord, är meningen förlorad så som jag. Jag har felat, jag har gjort fel, jag har sårat, min panikångest har skapat en mur mellan oss. En mur runt mig, en mur att skylla på, en mur att luta sig mot, en mur jag aldrig ville ha. Jag tappade tron på mig själv, på den jag var, den jag är, vad jag kan ge, att jag kan ge....allt som var jag, var en dimma. Jag hittade inte ut.....

Jag har erkänt mina fel och brister, jag står naken framför dig nu, min skälvande kropp. Sårbar i alla möjliga begrepp och bemärkelser. Jag är blottad, blottad in i minsta beståndsdel. Uppgiven och besegrad men ändå omringad av min mur. Skicka mig en slägga så jag kan bryta ner denna stenmur. Jag ropar ditt namn och ditt svar blir en evighetstystnad. Min älskade.....min sol, jag ser dig nu, dina vackra strålar som värmde min själ får mig att skrika av smärta när dom bränner mina ögon till förmörkelse. "Jag älskar dig olidligt mycket, min måne", det är din döende viskning...jag håller andan för att höra....

I mitt mörker ser jag dina tindrande ögon, dina veckade ögonbryn, ditt leende.....du ser på mig, i det ögonblicket älskade jag dig mer, det vackraste som finns, rakt framför mig. Det mest underbara i världen och jag tappade orienteringen, som sand rann du genom mina fingrar. Älskar är bara en känsla, en känsla kan förgås...vad är då kärlek i en värld där känslor är flyktiga? Jag beväpnar mig med ordet kärlek, som om kärlek kan rucka på den annalkande undergången. För kärlek är bara en känsla, en känsla kan förgås. Kärlek är ingen insats i livets roulette. Men jag tror, jag hoppas....det vi har, min sol, din måne, vår värld, jag tror att kärlek kan övervinna allt "Amor vincit omnia".....

Jag sårade dig, jag vet det....jag vet vad jag gjorde, jag vet att jag förlorade dig då, var det hela du, eller bara en del? Förlorade jag allt? Förlorade vi varann? Vi står på varsin sida av en rusande älv och håller varandra i fingertopparna. Håll din blick stadig, släpp mig inte nu, jag vill inte falla. Du skakar på huvudet och ger mig den där bekymrade blicken. Eld i dina ögon, jag ber dig att inte släppa när jag känner vattnet kyla min kropp...släpp mig inte! Jag ville inte ha det såhär, jag ville aldrig byta ut vår kärlek mot det här. Du piskar mig med elakheter du känner dig ha rätten till...

Målar upp för mitt innersta hur du ger dig till någon annan, sliter mitt hjärta i bitar när jag ber dig att inte släppa. Spottar mig i ansiktet för att jag inte ska känna mig värdefull, för var jag någonsin det, när min far tryckte gevärspipan mot gommen och tryckte av. Var jag någonsin värdefull när han målade köksväggen med sin hjärnsubstans, dina ord genomborrar mig. Min far som ett vapen du använder för att hugga mig i ryggen. För att göra mig illa, när jag ber dig att inte släppa! Jag älskar dig, mer än du någonsin kan förstå, jag höjde dig till skyarna, jag var stolt. Nu vet jag inte vad jag är, eller vem du är....min största förlust i livet, min största saknad och ånger, min bästa vän förlorad och du ser det som ditt ess i ärmen. Vem är du? Vem ÄR du?

Jag älskar dig säger du.....jag har rätten till det här, jag har rätten till att se dig sårad din patetiska sjuka jävla fitta, jag kommer alltid att älska dig men du kan dra åt helvete. Din iskalla blick som två spjut in i mina, jag känner dina fingertoppar som små smekningar och min kropp domnar, jag faller. Du låter mig falla, jag hör din röst....hård och fast du vill att jag ska falla. Mina tårar mot min kind, i min kropp, jag saknar dig då. Jag saknar din stöttande hand, din mjuka röst, ditt skratt. Jag vrålar av smärta, min förlust....mitt liv, du var mitt liv....jag ska göra som du vill...

jag ska hoppa

Den här "bloggen" har inte längre någon ventil, den är slut"

Men, jag kan inte förlåta helt. Jag kan inte ge han mer chanser. Det går bara inte.

Jag är helt pippi

i pippifåglar, tydligen.

I like birds.

Jag tycks ha hamnat

i någon slags regnbågs/pastellfärger period där jag spyr ur mig sådana här teckningar. Nästan som på samma sätt som mina katter spyr ut hårbollar på köksgolvet.

I can't stop drawing these rainbow/pastel colour drawings.

Idag har jag varit ledig

och istället för att vara smart och plugga så har jag tittat på en gammal favorit film från 80-talet och ritat detta. Ni är alla säkert för unga för att veta vilken film jag pratar om, eller?

I had the day off today, so I watched an old fav. movie from the 80s and drew this.