Alltså, jag vill absolut inte

gnälla för mycket, men allt är rent för jävligt just nu.

Jag har blivit sjuk med influensan, har ont i hela kroppen, har feber varje dag, har så mycket trögt slem i bröstkorgen att jag knappt kan andas och när jag hostar upp skiten så får jag kväljningar tills jag spyr. Julen blev såklart förstörd då jag låg med feberfrossa på min brors soffa tills jag till slut gav upp och tog en taxi hem där jag spydde upp all julmat.

Men, jag skulle inte gnälla så mycket. Bilden nedanför är ifrån min brors vardagsrum där det hänger två av mina teckningar.

Den här veckan har det

varit fullt upp med att rita färdigt alla uppdrag som folk ska ge bort som julklappar. Detta är en av dessa.

Själv har jag och min familj iår bestämt oss för att inte ge bort julklappar. Det är egentligen en jävlig onödig grej att göra, såvida det inte finns småbarn i familjen. Det har i alla fall känts hur gött som helst att slippa den där julklappsstressen över att köpa skit som folk egentligen inte vill ha/behöver. Skadeglädjen har dessutom varit enorm när man har sett hur andra stressar skiten ur sig och sprungit runt som höns utan huvuden.

Stockholm levererade

dock är jag för gammal och var därav bakfull halva lördagen och låg och dog sakta i mitt hotellrum. Detta gjorde att jag inte hann träffa vissa personer som jag hade planerat, som t ex allra sötaste Kajsa. :(

Får ta igen det nästa gång jag är uppe i hufvudstaden, som kanske visar sig bli till januari.

Nu ska jag checka ut, ta flygbussen till Bromma och äntligen få flyga hem.

För att trots att Stockholm är snorfin, så finns det inget som slår mitt hjärtas Göteb❤rg.

Hejdå Göteborg,

hej Stockholm!

Idag ska vi lyssna på en väns disputation och sen ska vi fira hela kvällen.

Fint som snus.

När man lider av beslutsångest

och inte kan bestämma sig om mössan ska vara färgad eller inte, så kan man alltid lägga upp bilden på Facebook och Instagram och fråga folk där och på det viset kan man få ännu mera beslutsångest när folk tycker 50/50. Gah!

Idag känner jag lite såhär

Är trött på att det ska storma och vara allmän för jävlig väder hela tiden. Jag tappar nämligen lusten att gå utanför dörren, men jag måste ändock ut och posta teckningar stup i kvarten. Jag är less på att vakna med huvudvärk varje morgon, då jag har lyckats att vända på dygnet och går och lägger mig tok för sent och vaknar således tok för sent och missar min tvättid. Raaawr!

Jag tittade på Jägarna 2

och saknade dig ända in i benmärgen när jag hörde den sävliga dialekten och såg på det fina landskapet. Men sen kom jag på att jag hatar dig för alltid och saknaden försvann i ett svep. Jag ritar och färglägger dig med gult, då gult symboliserar dina handlingar så väl. Jag tänker på sista gången jag pratade med dig, det var genom msn och då hade du en profilbild med en gul bakgrund. Om du bara visste hur passande det är, ironin är inte missad.

Idag är jag grymt uttråkad

då jag har tvingat mig själv att stanna hemma hela helgen för att få klart på en massa uppdrag som ska skickas iväg innan jul.

Men så sitter jag fortfarande och stör mig på idiotin i Kalla Fakta inslaget och blev tvungen att rita detta.

Han var smart den där Martin Luther King, smartare än alla andra idioter som inte har fattat grejen och lever istället i sina bubblor fyllda av ignorans och en fulhet som försöks att döljas med en massa ytligheter.

Gnälltanten har talat.

Såg ni på Kalla Fakta igår?

"Varje tillverkningssats av Botox testas på 48-144 möss, dessa tester görs för att få rätt styrka på innehållet i varje dos som ska injiceras.

Giftet sprutas in i magen på djuren och sedan väntar man och ser hur många av djuren som kvävs efter att deras andningsmuskulatur förlamats. De flesta djur dör efter 2-3 dygn genom långsam kvävning, de djur som fortfarande lever efter 3-4 dygn gasas till döds eller får nacken knäckt. Alltså för EN sats av Botox plågar man och dödar runt 140 möss."

Alltså, jag skiter fullständigt i vad folk väljer att göra med sig själva, om de vill spruta GIFT i sin kropp eller gå runt och se ut som ankor och whatnot.

Men det som äcklar mig och gör mig illamående är folks avsaknad av empati och deras uppenbara idioti.

En av personerna i inslaget var den där ensamma mamman karaktären Helena Puhakka. Jag har ingen uppfattning om vem hon är, har aldrig sett ett avsnitt av någon ensamma-mamma-söker-tjafs, men allvarligt talat? Hur kan hennes fåfänga vara starkare än hennes empati?

Hur kan hon få höra all fakta och se på en video om hur djuren dör och ändå tycka att det är försvarbart? Ändå uttrycka sig som nedanför, jag har alltså citerat.

På sin blogg försvarar hon sig med att botox används till andra medicinska syften och därför förekommer tester på djur oavsett.

Helena; inslaget handlade om botox i kosmetisk syfte och hur många djur som sätts till livet enbart för det och inget annat. Ironi på hög nivå är när du försöker att göra dig finare på utsidan och samtidigt blir fulare på insidan. Lycka till med det där!

Titta på inslaget här.

Idag ritar jag

uppdrag, dricker chai te och kollar på dokumentärer. Fina grejer.

Förutom att jag blir så kissenödig av teet att jag springer på toan stup i kvarten och är därmed inte så effektiv med teckningen.

Stolen vid köksbordet kommer nu att stå tom.

Igår var jag på begravning.

Min gamla konstlärare, en vän.

Extremt jobbigt när man lider av dödsångest och börjar att hyperventilera innan man ens har satt sig ner.

All positiv energi och tankesätt som sundsvallaren pratade om under lussefikat, flög ut genom fönstret.

Jag förstår att alla känslor hänger ihop och det är lika viktigt att få känna dåliga som bra känslor. Men när änkan pratar om tomheten och om att köksstolen kommer att stå tom vid varje frukost, då går det inte att hålla tillbaka tårarna och känslorna som tar över en vill man bara mota bort.

Efter begravningen var jag helt tom på energi och kom hem och sov bort HELA kvällen och satt således uppe HELA natten.

Idag känns allt som ett töcken.

Som ni kan se

så har jag ändrat header för hundrade gången. Vartenda gång jag ritar en ny, så hinner det gå några månader tills jag börjar tycka att den ser oproffsig ut. Så vi får se hur länge denna håller. Ni får gärna säga till om den ser helt knasig ut, som att sitta snett osv.

Häromveckan så var det någon som sa detta till mig och jag tyckte att det lät så fint att jag kände mig tvungen att illustrera det.

Några bilder på mitt snusk

och de andra konstnärers verk ifrån gårdagen. Tack alla fina som kom, kvällen var jättelyckad.

All kärlek.

Pussgurkor!

Glöm inte bort lördagen den 3:e december där ni kan titta på lite snusk och annan finfin konst.

Vart? Urban Artroom, Friggagatan 21, Göteborg.

När? 12 till 22.

Var där, eller var ruta!

Det har hotats

med att ta bort min blogg ifrån favoriter och sluta att läsas om det inte blir mer konst/snuskinlägg. Så här har du din snuskiga stockholmare...

Idag var jag på lussefika

med en sundsvallare som hade en sådan jäkla positiv energi att jag kände att jag bara satt och log som en idiot när han pratade. Shit vad hans energi och tankesätt smittade av sig, vilken skillnad mot alla andra energitjuvar. Grym kille och grymt givande fika!

Hur som helst, minns ni den här tokstollen? Han tänkte att han skulle utöka sin djursamling och undrade om jag inte kunde skissa upp en ny åt han. Eftersom hans flickvän är aussie och eftersom de just nu är i Australien på semester, ville han denna gång ha en koala.

Detta är utkastet.

Kanske världens

mest icke-informativa visitkort är detta. Jag kör med den mystiska stilen där jag ger så lite information som möjligt samtidigt som jag döljer halva ansiktet. Allt för att trollbinda och dra in människorna och dem framtida uppdragsgivarna. Vem är hon? Vad gör hon? Mystiskt....

Eller nä, det är snarare så att jag helst inte ger ut mitt nummer (orkar inte byta igen efter den senaste incidenten) och så har jag varit för lat för att leta efter webhotell och allt det där som krävs för att bygga upp en hemsida/portfolio.

Men det är okej, för att detta är väl ändå bättre än inget?

Idag var jag

på bio med en vän och såg på förhandsvisningen av Real Steel. Oj vilken sketfilm. Den rekommenderar jag er att INTE se, såvida inte ni gillar typiska sentimentala/feel good/förutsägbara amerikanska filmer vill säga.

Till något roligare, om ni bor i Göteborg, eller om ni har vägarna förbi Göteborg lördagen den 3:e december, så tycker jag att ni ska ta er en sväng till galleriet Urban Artroom på Friggagatan 21. De har nämligen premiärvernissage och jag är med och samutställer. Som vanligt så blir det snusk från min sida i stil som detta.

Vill ni läsa lite om dem andra konstnärerna eller lite om mig kan ni göra det här och här hittar ni eventet på Facebook.

Tro det eller ej, men jag är ganska introvert och kan vara blyg, men jag lovar att vara glad och prata med er om ni kommer fram.

Kom vetja!

Min nya mani,

IncrediBooth. För att allt tycks bli bättre i fyrtal!

Jag har lite fullt upp

med att skapa sådant som jag inte riktigt kan visa än. Så istället slänger jag upp ett photobooth kort.

Vad som komma skall...

Otur i kärlek måste innebära tur i konstnärskap för att nu börjar det att hända grejer. Kommer att vara mindre kryptisk när det är mer officiellt.

Det är lördag

men jag är för trött för att hitta på något, detta på grund av att jag är dum i huvudet. Jag har varit vegetarian i 16 år och har fortfarande inte lärt mig att äta järntabletter regelbundet. Då blir det såhär, att man sitter med järnbristanemi och känner sig trött. Så istället för att gå ut och härja, stannar jag hemma och tar mig an nästa uppdrag.

Denna skämtsamma teckning skulle någon idag få som födelsedagspresent. Födelsedagsbarnet är träskmonstret och vännerna är hjältarna, haha shyssta polare.

All work and no play

makes Olga a dull girl. Emellan beställningar så måste jag få göra lite eget, för att annars känns allt för träligt och då går det inte att skapa något alls.

Så igår satt jag och gjorde detta, men nu tillbaks till arbetet.

Här har ni

vad jag har pysslat med under helgen. En bild som ska användas som flyer och logga för en filmquiz här i Göteborg.

Om ni är filmnördar tycker jag absolut att ni bör gå. Den hålls i Danilo Restaurang, som ligger i Bergakungen, på tisdagar kl.19:00 och man kan vinna upp till 800 kr i värdecheckar för att äta i restaurangen.

Där hittar ni förövrigt mig, hinkandes öl, i princip varje tisdag.

A flyer for a movie quiz here in Gothenburg.

Tack

för era uppmuntrande ord.

Jag ska inte lägga ner sketbloggen, istället ska jag lägga ner lite av gnället och sluta med självömkan. För att ärligt talat, varför ska jag gå runt och vara ledsen på någon som slänger ur sig "men drama!", när man försöker att tala om för personen hur man känner? Visar bara hur fel man kan ha om en person.

Jag ska istället försöka att vara lite mer hardcore och hårdhudad som Chuck här nedanför.

Chuck Norris' tears cure cancer. Too bad he has never cried.

I said God Damn.

Har åkt på håglösheten ifrån helvetet. Orkar inte med något, vill inte något förutom att sova. Orkar inte ens att inte orka något och blir istället så jävla less på mig själv och mitt apatiska jag. Har totalt tappat aptiten och tvingar i mig knäckebröd. Bra, nu kanske jag blir av med mitt feta arsle, går nämligen inte så bra ihop med mina mörka ringar under ögonen. En benig rumpa skulle complete the look så att säga.

Äsch, sitter och stör mig på det jag skriver, för att jag låter som en gnällig jävla emounge.

Skärp dig, ryck upp dig! Men jag orkar inte rycka upp mig, det kräver energi som jag inte har. All energi går istället åt att försöka hålla hjärtat vid liv som bara vill skrumpna ihop och dö.

Om mitt kärleksliv suger pung som det gör, betyder det då att jag ska lyckas med min karriär? Bli känd konstnär, ha utställningar till höger och vänster, stiga i marknadsvärde, bli rik på det jag gör, vaska champagne och köpa mig lycka?

Ja men då får jag väl återgå till att fortsätta att rita detta, som kommer att bli en flyer åt en film quiz här i Göteborg.

Men vem fan bryr sig?

Är väl ändå inga som läser den här sketbloggen.

Borde lägga ner skiten.

Det är kul

att sitta ute bland vänner och försöka att hålla skenet av lycka, när man innanför dör av besvikelse när man inser att man var helt betydelselös för någon man tycker om. Besvikelse som övergår till ledsamhet när personen i fråga tycker att man är dum i huvudet som uttrycker sin besvikelse. Att man är "omogen, dramatisk brud" som måste vara full. För inte fan kan man prata om sina känslor om man är nykter.

"För helvete, ni tjejer ska fan hitta sätt att krångla till allt på!!!"

Tack.

Jag förstår vad du menade, jag förstår att det du sa var i all välmening.

Men du förstår inte vad jag menar, du förstår inte att din välmening totalt kuvar vad jag kände för dig.

Ett Hejdå Olga! och jag får sitta och tala ut i rymden för att få sagt hur jag känner.

Jag fäller tårar och jag vet att det inte skulle röra honom i ryggen om han visste om det.

Fucking misery.

"Jag rear ut min själ, allt ska bort."

Mina rithurtsar är överfulla, så jag tänkte att det var dags att göra sig av med lite smått och gott. Det är inte så att jag är en sådan person som har svårt att släppa ifrån mig mina verk eller illustrationer, utan jag är snarare väldigt oorganiserad. Jag lyckas aldrig ta tummen ur att lägga upp det till försäljning, såsom i min etsy shop som har ekat tomt i över ett år.

Min tanke var dock att lägga upp det här först, så att ni får första tjing om det finns intresse.

Först ut är lite drypoint tryck (Intaglio) tryckta på BFK Rives tryckpapper och måtten är ca 28,5x38,5 cm. Det är små upplagor på 4, alltså det finns fyra styck av varje, alla varierar smått i färg p ga tryckkänsligheten. Finns i både sepia och svart färg. De gör sig perfekta i barnkammaren eller som present om man ska på baby shower.

Pris, 250 kr styck, frakten bjussar jag på.

Maila mig på pappersplan@gmail.com om du är intresserad av någon speciell eller vill se skillnaderna lite närmare.

I'm selling some drypoint prints, email at pappersplan@gmail.com if you're interested in buying.

Idag får ni

ta del av ett Halloween inspirerad självporträtt. Den är ritad och färglagd helt digitalt, något som jag aldrig brukar göra. Färgläggningstekniken börjar ta sig, men är långt ifrån bra. Dock så kommer jag nog att hålla mig till att rita med pennor. Visst, det tar kortare tid att rita med ritbräda och visst, ctrl+z är ovärderlig. Men detaljrikedomen/noggrannheten försvinner och det klarar inte min pedantiska sida av.

Samtidigt

i en annan del av landet, hänger den här i någons hem. Det känns alltid fint att se sådant.

Har inte tid till att rita

egna teckningar så idag bjuder jag på gamla illustrationer som har blivit reviderade.

En från när jag kände mig som en trasig docka, sönderlekt av en pojkar som inte kan behandla ömtåliga saker som kärleken varligt.

Ett självporträtt som visar min nördiga (läs. fanatiska) sida för ishockey, närmare bestämt för Frölunda Indians.

Ha en fin kväll!

Jag tenderar

inte att färglägga digitalt. Jag är mer old school och målar oftast med akvareller, tusch eller liknande. Men eftersom jag har en ritplatta som bara står och samlar damm, tänkte jag att det var dags att förfina dessa kunskaper. Går sådär, men övning ger färdighet sägs det.

Jag sitter och

dricker cola och äter kakor samtidigt som jag ritar en logga.

Idag känns allting rätt bra, igår klippte jag banden till David helt.

Jag tog bort han ifrån min fb, raderade alla mail jag någonsin har fått utav han, jag slängde alla hans dikter och så raderade jag hans mobilnummer.

Jag har inte gjort det tidigare för att det kändes för svårt.

Vi har känt varandra över 10 år, pratat i princip varje dag de senaste åren. Han var alltid den förste jag ringde till om jag behövde berätta om något roligt, om jag behövde tröst eller stöd. Hans norrländska sävliga röst var alltid det sista jag hörde innan jag somnade. Jag var så van vid det att det nästan var svårt att somna utan att få hört hans röst. Han var en vana som jag inte kunde leva utan, en vana som blev en ovana efter hans lögner och svek.

Ovanor är fult att ha, ovanor ska man inte ha i sitt liv.

Så det känns nu jävligt skönt att ha blivit av med en sådan ful ovana.

Love

sucks.

p.s Så att ingen tar illa vid, så glömde jag bort att rita dit könshår. Förespråkar alltså inte något. d.s

Jag har ritkramp,

skärsår och tuschiga naglar. Det är inte så att jag gnäller, jag ska skatta mig lycklig som får så många uppdrag. Jag måste bara lära mig att vara mer organiserad istället för att alltid stressa skiten ur mig för att hinna med en deadline. Om jag ändå kunde lära mig.

Så förlåt om jag är dålig med att svara på mail, jag sitter bara och tar kål på mina händer.

Som vanligt hittar jag

grymma referensbilder på folk i fb. Detta är en sådan.

Vad som är märkligt är att det är tredje bilden på en pojke med fjädrar, som jag kommer över under loppet av 2 veckor. Kan det vara ett tecken på att Frölunda Indians kommer att rocka denna säsongen? Antagligen inte, men jag väljer att se det så.